Krista Siegfrids' barndomsdröm går i uppfyllelse på lördag då hon deltar i Melodifestivalen med sin låt Faller. Lilian Brunell träffade Krista i Malmö och tog ett snack kring förväntningarna inför lördagens tävling.

Förra veckan var Krista Siegfrids programledare i Tävlingen för ny musik UMK och nu tävlar hon själv i Melodifestivalen, i deltävling två som äger rum lördag 13.2 i Malmö.

- Hur hinner du ladda om och ändra fokus?

- Det är många som har frågat mig om det, säger Krista. Förra veckan kopplade jag helt bort Melodifestivalen och koncentrerade mig bara på UMK och programledarjobbet till hundra procent. Direkt när sändningen var över snappade jag om till Mello. Det har varit en massa jobb men kul och intensivt och jag har helt enkelt inte hunnit bli nervös.

- Ju mer jag gör av olika grejer desto tryggare blir jag i mig själv och så har jag lärt mig att inte stressa upp mig, berättar Krista. Det gjorde jag mycket mer förr.

För Krista är Melodifestivalen en barndomsdröm som går nu i uppfyllelse. Här berättar Krista om sin reaktion då hon fick frågan av Christer Björkman, Melodifestivalens exekutiva producent, om att delta i Melodifestivalen:

Sjunger på svenska

Krista Siegfrids tävlar i Melodifestivalen med en låt på svenska, något som kan bli en öppning till den svenska publiken.

- Jag är trots allt en ny artist i Sverige även om vissa kanske kommer ihåg mig från Eurovisionen. För den stora massan är jag helt okänd. Jag ville prova nåt nytt och kände för att testa hur det funkar att skriva låtar på svenska. Det kändes väldigt bra, naturligt, roligt och inspirerande. Nu är jag jättetaggad på att sjunga på svenska.

Det finns de som undrar om Krista kommer att sjunga på finlandssvenska eller sverigesvenska.

- Det frågar alla, säger Krista. Det är intressant och det väcker en hel del känslor. Jag har alltid lyssnat på svensk musik där artisterna sjunger på rikssvenska och det naturliga sättet för mig att sjunga blir därför någon slags rikssvenska. Det flyter bättre och är snyggare i sång. Finlandssvenskan är lite hårdare på något sätt. Men det blir väl någon egen Krista-svenska-variant skulle jag tro.

Krista Siegfrids deltar i deltävling 2 lördag 13.2. Deltagarna i deltävling 2 i Malmö 13.2.2016 Bild: Janne Danielsson/SVT och Melodifestivalen 2016

Under årens lopp har Krista hunnit uppträda mycket både i Finland och i Sverige. Hon upplever inte att det är någon skillnad på publiken i Finland och Sverige och att det snarare beror på var och vilket ställe man uppträder på.

- I Sverige har jag mest uppträtt för Eurovisionsfans och gaypublik och det är ju bland den bästa och mest entusiastiska publik man kan ha. I Finland har jag många unga fans och de är också otroligt energiska och lever verkligen med på ett härligt sätt.

Också Krista får förklara varför hon pratar svenska fast hon kommer från Finland.

- O ja – hur många gånger som helst. Vissa har full koll och en del har ingen aning, berättar Krista. Ibland håller jag en historielektion men ibland så orkar jag bara inte förklara när någon säger ”gud, vilken bra svenska du pratar”. Då brukar jag svarar att jag gått en tvåveckorskurs och eftersom svenska är ett så lätt språk så pratar jag såhär bra.

Att vara sig själv

Diskussionen om skönhetsoperationer bland unga har gått het bland de finlandssvenska bloggarna sedan artisten och Youtube-stjärnan Sara Maria Forsberg avslöjade att hon opererade in bröstinplantat som 17-åring.

- Du har ju delvis en ung publik och är också en förbild för många ungdomar. Hur hanterar du den rollen?

- I Sverige märker jag att skönhetsoperationer är betydligt vanligare än i Finland. När det blev klart att jag skulle vara med i Melodifestivalen så började jag få frågor om huruvida jag ska skönhetsoperera mig för att passa in i Sverige. Det verkar vara en bild av att det är så i Sverige. Nej tack säger jag – det inget jag behöver just nu.

Krista säger att hon gör vad hon kan för att må bra och se bra ut. Hon tränar och försöker ta hand om sig själv och menar att det egentligen handlar om att acceptera sig själv och tycka om sig som man är.

- Jag tror inte det spelar någon roll hur mycket man fixar till sin kropp, säger Krista. Är man inte nöjd i grunden så är man inte. Alla kan ju heller inte se likadana ut. Det skulle ju vara jättetråkigt. Jag försöker charma omgivningen med att vara mig själv.

Klart klädval

- Hur väljer man kläder till ett sådant här framträdande?

- Ja det tål att fundera på! Det som är så roligt är att jag ibland får visioner om hur nåt ska vara och se ut och då kan jag inte tänka mig något annat. Så var det med Melodifestivalen.

- På vårt första möte med SVT fick jag frågan om vilka visioner jag har med låten. Jag svarade att jag var öppen för olika förslag men jag har bestämt mig för en sak - det ska vara röda kläder och jag visste vilken look jag ville ha. Inför Melodifestivalen har jag en stylist och det är Jenny ”Velvet” Petterson, som själv är artist och tävlat i Mello. Hon har hjälpt mig att förverkliga min vision. Rött är en styrkefärg för mig och paxad på den färgen.

Ännu har Krista inte tröttnat på Marry Me.

- Nej det har jag inte! På spelningar är det alltid roligt när den låten står i tur. Publiken väntar på att den och blir glada, de sjunger med och skriker ding-dong.

Intervju och text: Lilian Brunell

Den andra deltävlingen i UMK drar igång på lördag. Sex nya artister att tävla i en fantastisk direktsändning. Du som tittare får rösta på vem som kommer att gå vidare till finalen. Missa inte festen!

Eini, Stella Christine och Saara Aalto blev finalisterna från första deltävlingen. Showen var full med överraskningar. Förhandsfavoriten Pää-Äijät gick inte vidare till finalen trots deras galna uppträdande.

Nu är det dags för den andra deltävlingen som sänds live den 13 februari. Sex nya artister kommer att ta scenen med storm. Är du redo?

Sändningen börjar klockan 21.00 på Yle TV2. Från varje deltävling kommer tre artister att gå vidare till finalen som sänds live den 27 februari. Det är du som bestämmer vem som kommer att gå vidare och du kan rösta genom att skicka sms, ringa eller rösta på nätet. En röst kostar en euro.

Pengarna från omröstningen kommer att doneras till de nio organisationer som samarbetar med Näsdagen för att hjälpa barn i nöd utomlands.

Följande sex artister kommer att uppträda på lördag. Har du redan hittat din favorit?

Annica & Kimmo - Good Enough

Attention 2 - Ready For The Show

Cristal Snow - Love Is Blind

Mikael Saari - On It Goes

Rafaela Truda - Rise Up

Ylona - Blazing Fire

En bra Eurovisionslåt ska innehålla nationella drag, så man genast hör från vilket land den kommer. Denna tanke blev allt mera etablerad under 1970-talet.

Man vad kunde då tänkas vara utmärkande för Finland? Fanns det någonting som fungerade som ett slags nordisk exotik? Svar: Lappland!

I de finländska uttagningarna deltog Monica Aspelund för andra gången 1976. Året innan hade hon tillsammans med systern Ami, Lasse Mårtenson och Chrisse Schwindt försökt sig på en ABBA-liknande show med Fastens seatbelts, men den tog sig inte till final.

Nu kom man dock fram till att någon form av Lappländsk exotik skulle fungera bäst internationellt.

- Ja, allting utgick ju ifrån att vi skulle ha ett Lapplands-tema, minns Monica Aspelund, någonting sådant hade jag ju aldrig sjungit och inte kunde jag jojka heller, men vi gjorde ett försök!

Klädd i röd klänning med norrskensmönster och röda knähöga stövlar dansade Monica Aspelund upp på scenen 1976 och sjöng Joiku . Men det gick inte vägen, istället var det Fredi och hans kumpaner om fick åka till Eurovisionen med Pump pump.

Året därpå ville ändå kompositören Aarno Raninen göra ett nytt försk, med samma tema och samma sångerska. Den här gången hette bidraget Lapponia. Monica Aspelund skrev själv texten, som handlade om sensuella trollpackor som lockar män till Norden. I dag är Monica Aspelund djupt troende och föredrar att inte sjunga sin egen text.

- Nej, den finska texten undviker jag helst, likaså den svenska som är en direkt översättning. Men den engelskspråkiga låter mera som en turistbroschyr för Lappland så den är helt okej. Och refrängen är alltid den samma och det är ju nästan det viktigaste här.

Aspelund vann de finländska uttagningarna och en Eurovisionsklassiker hade skapats!

Lapplandstematiken begränsades inte till låttexten. När Aspelund reste till Storbritannien för att delta i Eurovisionen var hon snödrottning på heltid.

- Jag sopade golvet på Heathrow med min långa vita mohairkappa som jag skaffat enkom för resan. Jag satte stora krav på mig själv, det gällde att vara uppklädd hela tiden

Monica Aspelund i vit kappa Bild: Yle/Håkan Sandblom

Speciellt mycket av resan minns Monica Aspelund dock inte, eftersom hon blev sjuk.

- Jag fick angina och var ganska omtöcknad av mediciner en stor del av tiden. Var förstås mest nervös för det trestrukna G-et i slutet av Lapponia, skulle jag klara det?

Språk-kupp

Till på köpet gjorde reglerna detta år gällande att man skulle sjunga på något av landets egna språk. Aspelund fick alltså inte framför Lapponia på engelska, fastän den versionen kunde ha tilltalat en större publik.

- Det var ingen ordning på reglerna. Fredi fick ju framföra Pump pump på engelska året innan. Tyskland hade ansökt om att få sjunga på engelska eftersom en av flickorna i gruppen hade så dåligt tyskt uttal att hela landet skulle skratta - och det beviljades! Belgien sjöng också på engelska fast det inte är ett officiellt språk. Men jag fick inte sjunga Lapponia på engelska.

Under det 90 sekunder långa så kallade "vykortet" då scenbyten sker på estraden övervägde Aspelund att göra en kupp.

- Det slog mig att jag ju kunde ha bytt språk till svenska. Lapponia hade översatts, och med svenska hade jag kanske kunnat locka några poäng från de andra nordiska länderna i alla fall. Och något regelbrott hade det ju inte varit, eftersom svenska är ett officiellt språk i Finland.

I sista stund bestämde hon sig ändå för att hålla fast vid ursprungsplanen.

- Killarna i bakgrundskören stod ju redo, det hade varit fult att byta språk utan att förvarna dem. Och om jag bytt språk och klarat mig dåligt i tävlingen skulle jag ha blivit lynchad för min kupp. Så jag sjöng på finska.

Ledde tävlingen i någon minut

I slutändan hamnade Lapponia på en tionde plats (aderton länder tävlade) men har trots detta blivit en riktig Eurovisionsklassiker. Då tävlingen fyllde 50 år 2005 gavs ett samlingsalbum ut. Lapponia var det enda finländska bidraget som togs med.

Monica Aspelund är också den enda finländska deltagaren - förutom Lordi - som har legat i täten under poängräkningen i en Eurovisionsfinal.

- Jo, det blev en douze points från Irland där genast i början, då ledde vi ju en stund! minns Aspelund.

Det var franska Marie Myriam som segrade med låten L'oiseau et l'enfant.

- Jag var så glad för hennes skull, hon var bara sjutton år gammal och hade en så vacker och utvecklad röst! Sången har fått mig att röras till tårar, så fin är den. På den tiden var det där med sång det centrala i Eurovision Song Contest.

För Monica Aspelund innebar Eurovisionen också en ordentlig språngbräda för karriären.

- Tävlingen öppnade portarna ut i världen! Jag fick spelningar runt om i Europa, både krogshower och musiktävlingar. Jag hamnde till och med i Japan och på en Afrikakryssning. I något skede försökte jag räkna hur många länder jag uppträtt i, och kom till cirka trettio.

Inspelningen från de finländska uttagningarna har Monica inte sett på länge. Så här reagerar hon när hon tillsammans med systern Ami Aspelund får chansen:

Christer Björkman - som ibland också kallas Mr Melodifestivalen - är exekutiv producent för evenemanget. Han är också mannen bakom Kristas medverkan i årets Melodifestival.

- Mitt första starka intryck av Krista var när hon medverkade i Eurovision Song Contest i Malmö 2013 där hon var ett otroligt härligt energitillskott, berättar Christer. Hon sprudlade och det sprakade om hennes nummer. Sen dess har jag haft henne i åtanke och vi har varit i kontakt i omgångar men inte hittat rätt låt.

- Vi har också fört diskussion om vilket språk hon skulle framföra låten på ifall det blev aktuellt att delta i Melodifestivalen. När sen den här låten kom så föll allt på plats. Jag tror det är jättebra att hon sjunger på svenska för att etablera sig i Sverige. Faller är en bra modern svensk poplåt. Hennes energi är fantastisk och hon är en så skicklig artist, säger Christer.

Man kan säga att du haft ett finger med i spelet att det blev en låt på svenska?

- Ja, jag har förespråkat det eftersom jag tror det underlättar för henne att få en plattform i Sverige. I alla fall till att börja med.

Samarbete mellan länderna

Krista har dubbla roller i år eftersom hon samtidigt som hon tävlar i Melodifestivalen också är programledare i Tävlingen för ny musik UMK.

- Är dina kolleger på Yle lite sura på dig nu?

- Nej inte alls. Vi pratade om det här i ett tidigt skede och Yle framförde att de hade Krista i åtanke som programledare och jag framförde att jag hade henne i åtanke för Melodifestivalen. Vi visste båda vad som gällde och sen har vi hållit varandra underrättade om processen.

- Jag meddelade Yle när vi hade hittat låten och så hjälptes vi åt att anpassa vilken vecka hon kunde få ledigt från programledarrollen.

- Kanske vi få se flera finländska artister i Melodifestivalen framöver?

- Absolut!

Intervju och text: Lilian Brunell

Det gick inte vägen för sångfågeln från Kaskö! I kvällens Melodifestival-deltävling slutade hon på femte plats bland åtta deltagare.

- Synd alltså, det hade varit så fantastiskt att gå till andra chansen eller till final, det känns lite som att snubbla på målsnöret verkligen, säger Krista Siegfrids efter sändningen. Men jag får ändå vara nöjd med mitt nummer och mitt framträdande, jag tycker det gick jättebra!

- Det känns som jag trots allt vunnit lite eftersom jag fick komma och vara med i Melodifestivalen. Det var ju det som var min dröm. Fast det är klart - det hade varit roligt att gå vidare. Det har jag trots allt kämpat för.

Siegfrids var den av kvällens artister som skapat mest aktivitet på sociala medier, något som brukar ge en föraning om hur röstningsresultatet kommer att se ut.

Nästa vecka återvänder Krista Siegfrids till Tävlingen för ny musik UMK för att hålla Roope Salminen sällskap som programledare.

Lindgren och Wiktoria i final

Det kanske blir tredje gången gillt för David Lindgren? Han har deltagit i Melodifestivalen två gånger tidigare och årets bidrag We are your tomorrow är skrivet av Anderz Wrethov, Sharon Vaughn och Gustav Efraimsson. Dansaren och musikalartisten Lindgren bjöd på ljusshow med gröna strålkastare på scenen och dansade sig raka vägen till final.

David Lindgren går till final i Mello 2016 Bild: SVT

Den andra finalplatsen gick kanske något oväntat till debutanten Wiktoria Johansson med Save me, skriven av Jens Siverstedt, Jonas Wallin och Lauren Dyson. Också Johansson bjöd på en imponerande scenshow med animerade mönster som projicerades på hennes dräkt.

Wiktoria gick till final i Mello 2016 Bild: SVT

Mollys revansch

I andra chansen får vi om några veckor se två artister som debuterade i Melodifestivalen förra året. Molly Petterson Hammar får därmed något av en revansch, eftersom många anser att hennes öde i fjolårets tävling berodde på strul med röstningen. I år får hon en ny chans med låten Hunger.

Isa Tengblad bjöd i sin tur på kvällens enda powerballad, I will wait skiljer sig märkbart från fjolårets poppiga Don’t stop.

På sista plats hamnade kvällens veteraner, trion Tommy Nilsson, Uno Svenningson och Patrik Isaksson. Nilsson vann Melodifestivalen och kom fyra i Eurovisionen 1989 med En dag.

Ut föll också Viktor Jr Morsing med låten 100 %

Andra chansen går av stapeln den 5 mars och finalen den 12 mars.

Jakten på Finlands Eurovision-representant rycker allt närmare finalen. Nu är också Mikael Saari, Annica och Kimmo samt Cristal Snow klara för slutmatchen i UMK.

Del två i tävlingen för ny musik, UMK, avgjordes i Helsingfors på lördagkvällen. Sex låtar skulle bli till tre finalister.

Förhandsrösterna visade vägen

När förhandsrösterna avslöjades vid 22-tiden, så var läget följande: Cristal Snow, Mikael Saari samt Annica och Kimmo skulle gå vidare till finalen. Därmed skulle Attention 2, Ylona och Rafaela Truda få tacka för sig i årets tävling.

Spänningen steg snabbt i green room under rösträkningen och gästartisten Robins show. Mikael Saaris fans jublade nog högst när det visade sig att resultatet stod sig från förhandsröstningen. Den mest energiska stödtruppen hade ändå Ylona på plats.

Annica och Kimmo hade bra känsla

UMK-experten Mikko Silvennoinen gav Annica och Kimmo gott betyg efter deras framträdande.

- Det här är en av mina favoritlåtar i årets tävling, sa han.

Annica Milán och Kimmo Blom verkade också själva rätt nöjda med sin insats.

- Mera kunde man ha gjort, men känslan är bra, sa Annica efteråt.

Kimmo avslöjade att Annica är lätt att samarbeta med – han bara säger ja till allt.

- Jag har knappast någonsin sagt nej till Annica, sa Kimmo och fick medhåll av partnern.

Romantisk men tystlåten

Mikael Saari, som varvar UMK-deltagandet med en roll i musikalen Cats i Lahtis, kom in på temat kärlek under sitt samtal med programledaren Roope Salminen.

- Jag är enligt mig själv en romantisk typ, men andra säger också att jag inte pratar i onödan. Min romantik är kanske mycket mellan mina egna öron. Min dröm är jag skulle kunna vara glad och också göra andra glada, sa Saari.

Cristal Snow rördes till tårar efter sitt framträdande. Han hade ett kort men glatt budskap till alla som röstat på honom.

- Tack, tack, tack!

Rap från Nykarleby

Nykarlebyartisten Rafaela Truda, som debuterade i UMK med låten Rise up, bjöd på en av de mer vågade scenshowerna.

Efter uppträdandet förklarade hon sitt budskap närmare.

- Det jag vill säga med låten är att inte lyssna på dem som säger att ”gör inte så här och så här”. Fortsätt göra det du vill göra. Många sa åt mig att inte rappa, och nu är jag här och rappar, sa hon.

Det blev ingen final i UMK för Rafaela Truda från Nykarleby. Men hon tänker fortsätta satsa på musiken.

Truda uppträdde i den andra deltävlingen i UMK, tävlingen för ny musik, på lördag kväll. Hon gjorde ett felfritt uppträdande med det finländska folket valde att skicka Cristal Snow, Mikael Saari och Annica och Kimmo till final.

"Jag förväntade mig igenting"

Men Truda deppar inte.

- Det har varit en otrolig resa, jag är jättenöjd. Jag förväntade mig ingenting, säger Truda.

Hon hade alltså inte förväntat sig en finalplats.

- Mina medtävlande är kända från förr. De har så pass många anhängare och jag är en ny artist, säger Truda.

Hon lovordar de artister som gick vidare.

- De är jättesnälla och fina människor.

Truda kommer att försöka igen, troligen. Men det blir inte redan nästa år.

- Det tror jag inte.

Småpirrigt

Hon led inte av någon nervositet före sitt uppträdande. Men lite småpirrig var hon: Låten inleds med att hon hålls upp i luften av några män.

- Då var det lite småpirrigt att se om jag faller. Men när det första lyftet var över gick allt perfekt.

Lördagen var ingen lyckad dag för Österbotten: Krista Siegfrids lyckades inte ta sig vidare i den svenska melodifestivalen som pågick samtidigt.

- Jag läste om det. Det var inte riktigt lyckat. Men nog ska det hända någon dag, säger Truda.

Musiken finns med i vardagen

Nu fortsätter vardagen för Rafaela Truda, som jobbar som kosmetolog i Norge. Men musiken finns med på ett hörn.

- Jag ska fortsätta med musik och försöka ge ut några singlar.

Det kunde i alla fall inte gå sämre än året innan. Vesa-Matti Loiri hade inte lyckats övertyga Europa med Huilumies år 1980 utan landat på jumboplats. Men skam den som ger sig!

En sken av ironi låg över hela de de finländska uttagningarna Euroviisut 1981. Programledaren Erkki Pohjanheimo körde med en torrt sarkastisk approach som fick Eurovisionsvännerna att ilskna till. Kanske landets ringa framgångar i tävlingen hade satt sina spår? Ändå ansågs startfältet vara av hög kvalitet detta år, många etablerade artister deltog, såsom Juice Leskinen, Paula Koivuniemi och Tapani Kansa. Också Cumulus och Tomas Ek deltog, men kvalificerade sig inte till finalen.

De åtta låtar som tävlade i finalen hade folket fått rösta fram. Den slutgiltiga vinnaren utsågs i direktsändning av en expertpanel.

Folket föredrog Frederik

Än en gång visade det sig att folket och experterna var av helt olika åsikt. Det bidrag som fått överlägset flest postkortsröster var nämligen Frederiks Titanic, som domarna i sin tur placerade näst sist.

Domarna ansåg istället att den låt som skulle sticka ut bäst i Eurovision Song Contest var Reggae OK, framförd av den relativt okända Riki Sorsa.

Juha Orma och Riki Sorsa sitter, Pedro Hietanen och Jim Pembroke står. Juha Orma, Riki Sorsa (sitter), Pedro Hietanen och Jim Pembroke(stående). Bild: Yle/ Håkan Sandblom

Låten var komponerad av brittiska Jim Pembroke som även skrev Kojos Nuku Pommiin, låten som ökänt nog fick noll poäng i Eurovisionen året därpå.

Det gick inte speciellt bra för Reggae OK i Dublin heller, bidraget hamnade på sextonde plats, 20 länder deltog. Vann gjorde Storbritanniens Bucks Fizz med Making your mind upp.

Även om själva låten inte har gått till Eurovisionshistorien som en av de mest minnesvärda såg Riki Sorsa till att få uppmärksamhet tack vare sin klädsel. Hans käcka färgglada harlekinbyxor har lett till att snuttar av Reggae OK titt som tätt dyker upp i Eurovisionspotpurrier.,

Reggae OK i Eurovision i Dublin på youtube.

Riki Sorsas karriär tog ändå fart efter Eurovisionen, han var framgångsrik popstjärna under 1980-talet och också internationellt uppmärksammades att han var väldigt lik Rod Stewart.

Riki Sorsa är dessutom den första finländska artisten som gav ut en skiva i cd-format, i och med albumet Kellot ja Peilit som utkom 1985.

Det var nära att Finland fick sin första Eurovisionslåt på svenska redan 1982. Ami Aspelunds Mitt äppelträd kom nämligen tvåa i uttagningen, och efter att Kojos Nuku Pommiin fått noll poäng i Eurovisionen var det många som knarrade ”Vi borde ha skickat Ami…”:

- Mitt äppelträd är faktiskt ett bra exempel på en melodi som lever vidare, trots att den inte vunnit, konstarerar Ami Aspelund, jag har den fortfarande på repertoaren!

Veikko Samuli som skrev melodin insisterade att den skulle framföras på svenska, men bad Ami om tips på vem som skulle skriva texten. Valet föll på Marita Lindquist.

Jordskredsseger

Året därpå blev det revansch för Aspelund i de finländska uttagningarna

- Lite fick jag nog åka snålskjuts på den folkstorm som uppstod efter Mitt äppelträd och Nuku Pommiin, minns Aspelund.

I och för sig lyckades hon med bedriften att bli både först och sist i den inhemska finalen. Aspelund hade blivit inbjuden att uppträda och deltog i finalen med två låtar, varav Hymni Äiti Teresalle kom sist medan Fantasiaa vann.

Melodin hade Aspelunds dåvarande make Kari Kuusamo skrivit, för texten stod Kaisu Liuhala. Det blev en riktig jordskredsseger, Fantasiaa fick dubbelt så många röster som den låt som kom tvåa, Kirkas Täytyy uskaltaa. Efter all kritik mot expertpanelernas beslut de senaste åren var det denna gång publiken som avgjorde tävlingen. Än en gång röstade man genom att skicka postkort.

Ami Aspelund Bild: Yle/ Håkan Sandblom

"Ze artizt Azpezunt"

Sedan var det bara att packa ihop och resa till München. Både Ami Aspelund och systern Monica har deltagit i flera andra stora musiktävlingar, men visst är Eurovisonen en maffig erfarenhet för en artist.

- Eurovisionen är ju kanske det största man får uppleva när man arbetar med musik.

Aspelund ser framför allt tävlingen som ett fantastiskt skolningstillfälle.

- Var annars får man chansen att stå på en jättescen med live-symfonisorkester, en chef d’orchestre och hela köret? Jag minns precis när konferencieren presenterade mig. ”And ze arizt: Ami Azpezunt” . Sedan dess har jag fått heta Azpezunt i vissa kretsar...

Stjärnklänningen - flopp eller klassiker?

Den fantastiska vita 80-talskreation med stjärnformad volang runt midjan som Aspelund bar i Eurovionen hänger kvar i Yles garderob.

- Jag ville ha en kvinnlig klänning som var lite dramatisk, det tyckte jag passade ihop med Fantasiaa som är en ganska dramatisk sång. Klänningen syddes upp här i kostymateljén på Rundradion, minns Aspelund.

Här kan du se Aspelunds klänning och framträdande i Eurovisionen.

Men när hon i efterskott såg sig själv på tv började hon tveka på sitt klänningsval.

- Kameravinkeln var så fånig, de kapade liksom av mig vid höfterna så volangen fick mig att se ut som en michelingubbe. När jag kom hem stod det i tidningarna att kjolen hade förstört hela sången!

Ami och Monica Aspelund Ami och Monica Aspelund Bild: Yle/ Eva Frantz

Här opponerar sig storasyster Monica Aspelund, som sitter med vid intervjun.

- Nej, jag måste säga att jag föll i farstun för den där klänningen! Den är stilig, enkel, klassisk, den var modern och dramatisk och när du gick omkring och vickade på höfterna rörde stjärnan på sig. Det var en fantastisk klänning!

Det är Monica Aspelund inte ensam om att tycka. När Finland stod värd för Eurovisionen 2007 kom en flicka från Polen fram till Ami Aspelund för att förevisa sin klänning. Hon hade bett sin mamma sy upp en exakt kopia av den klänning Aspelund bar i Eurovisionen 1983.

- Och rätt nyligen kontaktade en israelisk kille mig på faceook, hade hade också skaffat en Fantasiaa-dräkt, skrattar Aspelund. Så det bevisar ju ändå att klänningen etsade sig fast i minnet på folk!

Eurovisionen före Internet

Ami Aspelund har egentligen ganska få minnen av själva resan till Eurovision Song Contest i München.

- Det var en otroligt hektisk vecka, kläder skulle på och av, man skulle sminkas och flänga omkring och posera, posera, posera.

I dagens läge är det svårt att ens greppa vilket oerhört marknadsföringstillfälle Eurovisionen var för en artist på 1980-talet.

- Det fanns ju inget Internet på den tiden och vårt samhälle var trots allt ganska slutet . Så visst var det ett otroligt tillfälle att synas, ett fönster ut i världen!

Fantasiaa landade på en delad elfte plats i Eurovisionen. Luxemburgs Corinne Hermès vann med Si la vie est cadeau. På tredje plats hamnade en viss Carola med låten Främling.

Om bara en dryg vecka utser Finland sin femtionde representant för Eurovison Song Contest!

Detta ska vi fira grundligt i Radio Vega! På torsdag kväll bjuder vi först på ett Fokus på, där bland annat Ami och Monica Aspelund, Kim och Janne Engblom från Beat och Pernilla Karlsson minns sina äventyr i Eurovisionssvängen.

Klockan 19.22 blir det inhemsk Eurovisionsmusik för hela slanten! Eva Frantz och Johan Lindroos bänkar sig i studion för att spela de låtar du vill höra. Det behöver inte vara en låt som vann, det räcker att den var med i de finländska uttagningarna, alltså Euroviisut eller UMK. Skriv gärna en liten motivering också!

Här kan du också rösta på dina favoriter bland de låtar som vunnit de inhemska eurovisionsuttagningarna. Resultatet avslöjar vi i sändningen på torsdag!

Fokus på: Finland i Eurovisionen 50 torsdag 18 februari kl 18.03
Experttimmen: Den bästa inhemska Eurovisionsmusiken torsdag 18 februari kl 19.22

I mitten av 80-talet föreföll det som att vinden hade vänt för Finlands del i Eurovisonen. Ännu var det en god bit kvar till täten, men i alla fall hade både Ami Aspelund 1983 och Kirka 1984 lyckats placera sig någorlunda i mitten när poängen var räknade. Det behövde man ju inte att skämmas för!

För tredje året ordnades de inhemska uttagningarna som en öppen kompositörstävling. Artisterna var däremot inbjuda av Rundradion. Den låtskrivare som klarade första gallringen fick välja mellan Ami Aspelund, Tapani Kansa, Bianca Morales, Riki Sorsa, Pave Maijanen och Sonja Lumme. Maijanen drog sig ur tävlingen i sista stund och ersattes av Jokke Seppälä.

Petri Laaksonen var studerande 1985, men hade skrivit en del låtar vid sidan av studierna. Nu chansade han och skickade in en låt till uttagningarna. Eläköön elämä klarade förhandsgallringen med nöd och näppe.

Sonja Lummes karriär var redan i gång när hon hamnade i Eurovisionssvängen. Laaksonen hade inte tänkt sig att just hon skulle framföra låten, men blev övertygad om att hennes proffsiga scennärvaro skulle ge den dramatiska låten ett lyft. Och det fungerade! Tävlingen avgjordes detta år av regionala jurygrupper, som bestod av vanliga musikdiggare, inga experter. Eläköön elämä var överlägsen.

Leve livet?

Men skulle låten ha någon chans så längde den framfördes på finska? Tidningen Apu räknade ut att Eläköön elämä innehöll 79 ä:n, 17 ö:n och nio y:n, just de vokaler man ansåg att fick finska språket att klinga främmande i internationella öron. Men Eurovisionsreglerna var strikta, man måste sjunga på ett av landets officiella språk.

Tävlingen ordnades i Sverige eftersom Herreys hade vunnit året innan, och nu började man fundera på ifall det skulle vara mera strategiskt för Sonja Lumme att sjunga på svenska, det var ju dessutom hennes modersmål. Och på svenska kunde man bevisligen sjunga sig till en seger i Eurovisionen.

Men Lumme själv föredrog att sjunga på finska, den språkversion som hon vunnit de finländska uttagningarna med. Och i slutändan klarade sig Eläköön elämä riktigt bra. Både Sverige och Grekland drämde till med en tiopoängare till Finland, och Lumme landade på nionde plats. Norges Bobbysocks vann med La det swinge.

Petri Laaksonen som skrev Eläköön elämä återvände till Eurovisonen två år senare, då med Viki Rosti och Sata salamaa. Därmed ses han som upphovsman till två av våra mest kännspaka eurovisionsklassiker.

Sonja Lumme vid gongongen då poängräkningen ska sätta igång vid Eurovisionen i Helsingfors 2007. Mikko Leppilampi, Sonja Lumme och Janna Pelkonen vid Eurovisionen i Helsingfors 2007 Bild: Yle/ Heli Sorjonen

Sonja Lumme deltog i de finländska uttagningarna också 1986, 1988 och 1989. Därefter har hennes karriär blivit allt mera mångsidig, vid sidan av musiken har hon också skådespelat och varit programledare i såväl tv som radio. I dag är hon också känd som hängiven trädgårsentusiast.

Under 1990-talet svalnade intresset för Eurovisionen märkbart i Finland. Eftersom allt flera länder ville vara med i den internationella tävlingen infördes ett system som innebar att de länder som klarat sig sämst inte fick delta året därpå.

Efter 1994 tävlade Finland därmed bara vartannat år på grund av att CatCat och Jasmine placerat sig i botten.

Ändå lyckades man år 1998 locka en handfull av landets mest populära artister till de finländska uttagningarna. Jari Sillanpää var tangokung, tjejduon Nylon Beat hade hunnit producera flera hittar och politiska sånggruppen Ultra Bra hade samlat på sig en trogen beundrarskara. Med ens såg det ljusare ut. Hade Euroviisut fått ett ungdomligt lyft?

Publiken ville skicka Sillanpää

Man hade också infört ett nytt röstningssystem. Både publiken, Eurovisionsfansen och musikkännarna skulle få säga sitt.

Ifall enbart publiken hade röstat skulle det ha blivit en tur till Eurovisionen för Jari Sillanpää redan det året (nu fick han som bekant vänta till 2004).

En jury bestående av Eurovisionsfans från olika länder hade helst sett Nylon Beat som vinnare. Men också en grupp internationella musikkännare hade en del av makten, och den gruppen föredrog Edea, med sångerskan och skådespelerskan Marika Krook som frontfigur.

Gruppen Edea 1998 Bild: Yle/ Seppo Sarkkinen

Marika Krook var i alla fall som skapt för damtidningarnas omslag. Hon hade just spelat rollen som Maria i Helsingfors stadsteaters uppsättning av West Side Story och fått huvudrollen i filmatiseringen av Monika Fagerholms Underbara kvinnor vid vatten. Ingen tvivlade på hennes musikaliska talang heller, hon var sopran utbildad vid Sibelius-akademin.

Den höga tonen fick strykas

Mystik, mytologi och kantele var några av ingredienserna i Aava. Marika Krook skred ut på Eurovisionsestraden i Birmingham som en orientalisk gudinna i svepande slöjor och svallade mörka lockar.

Dessvärre var Krook sjuk under Eurovisionsveckan. Det trestruknaa d-et i slutet av Aava fick slopas. Och kanske etnotrenden hade börjat svalna i Europa vid det här laget, för det blev bara en femtonde plats i Eurovisonen.

I och för sig hade väl ingenting ändå kunnat stoppa Israels Dana International detta år.

I maj kommer poängen i Eurovison Song Contest att delas ut på ett annorlunda sätt, meddelar EBU i dag.

Men ingen fara, fortfarande kommer vi att få se talespersoner från alla deltagarländer dyka upp i rutan, och nervöst och aningen osynkat leverera sina douze points. Det är ju trots allt tradition.

Dock kommer talespersonerna bara att ge 12-poängaren, inte åttan och tian också som tidigare år. Och poängen som avslöjas i det här skedet är enbart jurygruppernas. Publikens åsikt aslöjas i en andra genomgång.

Initiativet kommer från årets värd Sveriges Television, och inspirationen är hämtad från Melodifestivalen.

– Alla tävlingar bygger på ett dramatiskt upplopp. Med erfarenhet från Melodifestivalen vet vi hur vi skapar det magiska ögonblicket. Nu har man enhälligt beslutat att genomföra i princip samma röstningssystem i Eurovision Song Contest, säger Christer Björkman, tävlingsproducent för ESC 2016, i ett pressmeddelande från SVT.

– ESC är ett program i världsklass och det kräver ett värdigt slut. I Baku 2012 satt Loreen som vinnare 20 minuter innan programmet var slut och det är inte bra tv. Men en förändring av ett gediget programformat som ESC kräver sin tid. Processen har pågått sedan dess och nu är tiden mogen. Det blev ett enhälligt beslut för förändring i ESC:s referensgrupp i höstas, säger Martin Österdahl, exekutiv producent för ESC 2016, i samma pressmeddelande.

Blir proceduren ännu mera utdragen?

Bland Eurovisionsfansen har beskedet tagit emot med kluvna känslor.

Att spänningen kvarstår in i det sista ses som positivt. Å andra sidan har poängräkningen blivit allt mer utdragen i och med att så många länder deltar i tävlingen, och med ett nytt poängräkningsmoment finns risken att proceduren blir ännu längre.

Artikeln uppdaterad 18.2.2016 kl 13.20: I den ursprungliga faktarutan hade några av siffrorna i poängskalan fallit bort.

Vad tycker du? Kommentera gärna!

Torsdag 18.2 kl.19.22-21.00 spelar vi dina favoriter från de finländska eurovisionsuttagningarna.

Här kan du skicka in dina önskemål gratis till studion.

Du kan också ringa direkt till studion på 0600 11 12 13.

Det går också bra att skicka sms till nr 16 2 61, då kostar det 40 cent per sms. Skriv först Vega, därefter ett mellanslag och sedan ditt meddelande, så kommer meddelandet fram.

Föredrar du att kontakta oss via e-post når du oss på adressen vega.musik@yle.fi

Vi finns också på Facebook!

Förvirringen har tidvis varit stor då det har varit dags för Finland att utse representant till Eurovisonen. Men år 2000 tar priset.

I alla fall var språket nu fritt i Eurovisionen, så det gick bra att sjunga på engelska om man ville. Dessutom hade den stora orkestern slopats.

Den första öppna gallringen av låtar sändes bara i Radio Suomi. Av tolv låtar skulle sex gå till final, man fick rösta genom att ringa eller skicka postkort.

I den direktsända finalen hade både publiken och en domarpanel makt.

Popprinsessor och operaheavy

Årets mest uppmärksammande finalist var gruppen Nightwish, som redan gjort sig känd med sin bombastiska operaheavy. Frågan var bara hur de skulle lyckas komprimera ett av sina verk till ynka tre minuter för att uppfylla Eurovisionskriterierna.

Duon Nylon Beat, som fått mest publikröster två år tidigare, ville ta revansch. Nightwish och Nylon Beat var förhandsfavoriter.

Och snurrigt blev det, som sagt var.

Nightwish fick överlägset mest publikröster. Juryn placerade däremot gruppen näst sist.

Juryn tyckte bäst om Nylon Beat, men publiken placerade duon näst sist.

Detta ledde till att Nina Åström, som både publiken och juryn placerat i mitten, fick mest poäng och vann.

Diskussionerna gick heta efter tävlingen. Hur kunde man ha ett så galet röstningssysten? Hade publiken förstått att det var möjligt att byta språk från finska till engelska inför de interationella tävlingarna, eller hade Nylon Beat fallit för att de sjöng på finska? Och vad var det för filurer som satt i juryn och inte förstod sig på Nightwish?

Proffsig och cool Åström

Nina Åström från Karleby hade med andra ord inte direkt vind i seglen då hon begav sig till Eurovisionen i Stockholm. Men hon verkade ta det hela med jämnmod. Trots att hon var okänd för den breda publiken var Åström en erfaren musiker och många imponerades av hennes proffsighet mitt i kontoversen. A little bit hade skrivits av holländska Luca Genta och Gerrit aan´t Goor.

I Eurovisionen stack i alla fall Åström ut ur mängden, en lugn ballad blev en skön kontrast till de många poppiga bidragen. Det blev ändå en anspråkslös 18 plats i tävlingen och Finland förlorade än en gång rätten att tävla året därpå.

Olsen Brothers från Danmark blev årets vinnare med Fly on the wings of love.

Nina Åström lät sig dock inte avskräckas av Eurovisionsdramatiken, utan har fortsatt att arbeta som musiker. Främst aktiv har hon varit inom andliga musikkretsar.

Europa hade rätt som såg till att just Lordi blev den enda finländska Eurovisionsvinnaren så här långt.

Åtminstone om man får tro på alla er som deltog i vår omröstning. Lordi är nämligen helt överlägsen. Men några av de senaste årens UMK- och Euroviisutvinnare klarade sig också bra. På en god andra plats kommer nämligen Paradise Oskar och som trea ständigt aktuella Krista Siegfrids.

Här har du bidragen som placerade sig i topp-tio!

1. Lordi: Hard Rock Hallelujah

2. Paradise Oskar: Da da dam

3. Krista Siegfrids: Marry me

4. Softengine: Something better

5. Kirka: Hengaillaan

6. Hanna Pakarinen: Leave me alone

7. Riki Sorsa: Reggae OK

8. Waldo's People: Lose Control

9. Viki Rosti & Boulevard: Sata salamaa

10. Pernilla Karlsson: När jag blundar

Sex UMK-finalister är redan valda. Vilka är de sista tre som går vidare till final? Den sista deltävlingen äger rum på lördagen. Vi listar tävlarna.

En vecka kvar till den grandiosa finalen i Tävlingen för ny musik 2016. Lördagen den 27 februari klockan 21.00 intar nio fantastiska finalister scenen för att tävla om att få representera Finland på årets Eurovision Song Contest i Stockholm. Sex av finalisterna är redan valda: Saara Aalto, Stella Christine och Eini är finalisterna från första deltävlingen. I den andra tävlingen segrade Mikael Saari, Annica och Kimmo samt Cristal Snow.

Vilka tre kommer vidare till final i den tredje deltävlingen? Den sista deltävlingen i Tävlingen för ny musik äger rum på lördagen den 20 februari klockan 21.00. Följ med direktsändningen på Yle TV2 och Arenan. Här är de sex kandidaterna.

Barbe-Q-Barbies: Let me out

Gušani Brothers: Poom poom

Lieminen: Pehmeiden arvojen vaalijat

Pietarin Spektaakkeli: Liian Kuuma

Sandhja: Sing it away

Tuuli Okkonen: Don't wake me up

Rösta på din favorit på nätet eller genom att skicka SMS eller ringa. En röst kostar 1 euro. Vinsten skänks till Näsdagens nio samarbetsparter som jobbar för att hjälpa barn i nöd utomlands.

År 1990 är utan konkurrens det mest finlandssvenska i Euroviisuts historia. Hela tre låtar framfördes av finlandsvenska artister, på svenska dessutom!

Sedan en tid tillbaka hade man funderat på om det var dags att byta språk i Eurovisionen. Varje deltagarland skulle sjunga på landets egna språk, men kanske svenska skulle fungera bättre i Europa än finska?

Janne och Kim Engblom i Kims studio i Åbo. Janne och Kim Engblom Bild: Yle/ Eva Frantz

- Jag och Kim var intresserade av musik och hade haft ett band ihop på lågstadiet, berättar Janne Engblom, på högstadiet startade vi Beat.

- Det var egentligen på skriftskollägret som vi hittade två flickor som var duktiga på att sjunga, tillägger Kim, den ena var Tina Krause som hängde med hela vägen. Tina Pettersson sällade sig till gänget lite senare.

Stämmor var ute, punk inne

Gruppens bravur var att man sjöng i stämmor. Beat ville göra modern popmusik med Manhattan Transfer-aktig sång.

- Det var tyvärr inte speciellt pop med sådant just då. Vi hade en punkvåg i Finland så sången skulle inte låta så slipad som vår, konstaterar Kim.

Efter tio år tillsammans befann sig gruppen i ett brytningsskede. Vad skulle man hitta på härnäst?

- Vi hade ju uppträtt utomlands, gett ut skivor och blivit tvåa i Syksyn sävel. Det var faktiskt vår mamma Stina som kom på att vi hade en bra melodi på lager som hon kunde skriva en text till, och så skickade vi in den.

Undan ur vägen, här kommer Arja

Det här året var Euroviisut delvis en öppen tävling, men man hade också bjudit in några välkända artister och låtskrivare. Beat och Fri klarade gallringen och befann sig plötsligt i finalen på Kulturhuset i Helsingfors.

- För en gångs skulle råkade vi vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. I flera år hade man talat om att skicka en svensk låt till Eurovisionen, och med tanke på att vi vann, Susann Sonntag blev tvåa och Tomas Ek fjärde var det ganska tydligt att man ville ha en svensk låt till varje pris!

Men att Beat faktiskt skulle vinna hade de inte haft en tanke på.

- Alla backade upp Arja Saijonmaa. Vi artister satt i sminket i Kulturhuset och hängde när det plötsligt ropades att nu måste ni tömma rummet för att Arja Saijonmaa skall sminkas. När det blev klart att vi vunnit var vi helt borta, det var ju Arja som skulle vinna!

Bröderna ser koncentrerade ut då de tittar på sitt eget segerframträdande i de finländska Eurovisonsuttagningarna.

- Det här ju nog vårt bästa genomdrag av Fri! I Zagreb blev det lite platt fall och vårt första framträdande i Euroviisut var ganska stelt, tycker Kim. Men här var vi ju lediga och bra!

- Och kläderna var mycket bättre här. I Zagreb hade vi alla vita kläder, det såg fint ut men de här kläderna var mera vår stil, tillägger Janne.

- Vi blev ju inspirerade när vi skulle vara med i Eurovisionen, vi tyckte att vi skulle vara fina och flotta, men de där vita kläderna tog kanske bort en del av naturligheten. Sådana här små saker påverkar hur ett nummer funkar.

Från studion till bubblan

Kim och Janne Engblom misstänker att just denna naturlighet bidrog till att Beat vann de finländska uttagningarna

- Jag tror kanske att vi hade en viss fräschör. Vi var unga och genuina, vi trodde på det vi gjorde och stod för det vi sjöng. Vi var ju ett band också, så vi stack ut bland alla soloartister

Månaderna mellan Euroviisut och Eurovision Song Contest i Zagreb blev intensiva.

- Vi måste ju få ihop en skiva illa kvickt, så vi satt i studion från morgon till kväll. Vi gav flera intervjuer om dagen, det var roligt men väldigt jobbigt. Så åkte vi ner till Eurovisionsbubblan i en vecka.

Krig och språkstrid

I Zagreb var stämningen spänd. Kriget i det som då hette Jugoslavien skulle bryta ut när som helst.

- Det var ovanligt många finska journalister med och bevakade Eurovisionen det året, för de visste att det skulle bli krig, minns Kim.

- Vi förstod ju ingenting av det här. Det var ett vackert land och vi befann oss i en liten bubbla med fullspäckat program.

Väl på plats visade det sig att svenskarna inte alls tyckte om att Finland sjöng på svenska.

- På våra presstillfällen kom en massa arga svenska journalister som undrade varför vi sjöng på svenska. Vi hade ju trott att de skulle vara positiva, men det var de inte alls.

- De undrade till och med hur det var möjligt att vi fick sjunga på svenska. Att svenska var nationalspråk i Finland hade de ingen aning om.

Beat i Eurovisionen 1990 Bild: Yle

Dålig uppbackning

Janne och Kim är inte speciellt nöjda med det framträdande Beat gjorde på scenen i Zagreb.

- Speciellt de där 15 sekunderna när vi försöker dansa, det borde vi ha slopat! Det var en koreograf som absolut ville att vi skulle röra på oss, men det ser ju lite klumpigt ut, tycker Janne.

- Soundet var bättre i Euroviisut, säger Kim. Man fuskade lite, fast en orkester fanns på Kulturhusets scen var delar av kompet inspelat på förhand. I Zagreb spelade orkestern live, och de fick inte riktigt till det.

Gruppen kände inte heller att de hade teamets stöd.

- Jag kunde inte låt bli att jämföra med hur det svenska teamet betedde sig, minns Kim. De var där för att vinna, och det betydde att efter varje övning sprang de runt och gav instruktioner till bandet, till ljus- och ljud-killarna och slipade på sitt nummer. Vårt team var mera ”Ja men dra er låt nu och så går vi”. Det fanns aldrig tid att göra förbättringar i numret.

Som vilken spelning som helst

Någon större nervositet kände medlemmarna i Beat dock inte. De hade ju rutin.

- Konsertsalen var inte speciellt stor, det rymdes in 3000 människor, vi hade uppträtt i större salar. När vi hade dödtid mellan varven gjorde vi det som vi alltid gjorde mellan spelningar: spelade kort och tog det lugnt. Det var som vilken spelning som helst.

Det gick tyvärr inte bra alls i slutändan. Finland kom på delad sista plats med Norges Brandenburger Tor. Vann gjorde Italiens Toto Cotugno. Givetvis var detta en besvikelse för medlemmarna i Beat.

- Inte hade vi ju hoppats på en seger, men inte tycker jag att vi förtjänade att komma sist heller.

Vann ryskt bubbel

Väl hemkomna igen märkte bandet till en början att floppen i Eurovisonen blev en last för dem, precis som för andra finländska artister som klarat sig dåligt i Eurovisionen.

- Men vi var ju inte så stora sedan tidigare så vi hade inte så mycket att förlora, menar Kim. Det var ju annat för en artist som Kojo som var känd från förr.

Janne Engblom märkte i alla fall att allmänhetens minne är ganska kort.

- I dagens läge har vi ju alla talangtävlingar som Voice och Idols där enskilda personer lyfts till skyarna medan tävlingen pågår, men året därefter kommer man knappt ihåg vem som vann. Så är det med Eurovisonen också, man minns inte ens vinnarna speciellt länge.

Men Beat fick också en del spelningar uttryckligen för att de varit med i Eurovisonen.

- Vi var på en rysk motsvarighet till San Remo-festivalen, där fick vi ett specialpris: flera lådor champagne som vi var tvungna att dela ut till folk eftersom det skulle ha setts som att vi langade sprit om vi tog med dem till Finland.

Ångrar ingenting

I dag är Tina Krause professor i psykologi vid Helsingfors univeritet och Tina Pettersson har en översättningsfirma i Nagu. Tina Petterson gav ut några soloskivor och gör fortfarande en del spelningar. Kim och Janne Engblom är musiker på heltid

Så här efter 26 år ångrar de ingenting.

- Jag är alltid stolt över det jag gjort, säger Janne. Jag älskar musik och vill lära mig nya grejer. Eurovisionen var en lärorik upplevelse. Man har ju gjort någonting som inte alla har gjort!

After Dark hoppas att tävlingen ska vara startskottet för deras 40-årsjubileum. Nittonåringen Oscar Zia hoppas på tredje gången gillt. Se tävlingen på Yle Arenan med start kl. 21.

I den tredje deltävlingen i Melodifestivalen får Gina Dirawi sällskap av komikern Henrik Schyffert som programledare.

Kvällens första bidrag framförs av SaRaha med Kizunguzungu, som delvis sjungs på swahili. SaRaha är född i Sverige men uppväxt i Tanzania där hon är en erkänd artist.

Rapparen Swingfly återvänder till Melodifestivalen med låten You Carved Your Name. År 2011 tävlade han med låten Me and my drum. Nu får han sällskap på scenen av Helena Gutarra som medverkat i svenska The Voice.

SMILO vann Svensktoppen nästa och fick därmed en plats i Melodifestivalen. Deras låt heter Weight of the World.

Dragshowgruppen After Dark i ledning av Christer Lindarw är tillbaka i Melodifestivalen efter en paus på nio år. Tanken är att uppträdandet är startskottet för gruppens 40-årsjubileum. Numret lär ska kosta 400 000 kronor och vara minst sagt spektakulärt. Låten heter Kom ut som en stjärna.

Som femte ut på scenen ser vi Idolvinnaren från år 2014, Lisa Ajax. Sjuttonåringen sjunger My Heart Wants Me Dead som är skriven av samma team som ligger bakom Måns Zelmerlöws Eurovisionsvinnarlåt Heroes.

Put your love on me heter Boris Renés låt. Boris Lumbana är i andra kretser bättre känd som fotbollsspelare.

Sist ut är Oscar Zia. Det torde lova gott för en finalplats, hittills i år har alla artister som uppträtt sist gått rakt till finalen. Oscar Zia tävlade första gången i Melodifestivalen år 2013 tillsammans med Behrang Miri och Jalla Dansa Sawa, året där på återvände han som soloartist med Yes We Can. I år heter låten Human.

Melodifestivalens tredje deltävling sänds på Yle Fem klockan 21.00 den 20 februari.

I Tävlingen för ny musik UMK:s tredje deltävling gick Barbe-Q-Barbies, Tuuli Okkonen och Sandhja vidare till final. Publiken gillade bidragen med girlpower.

Tuuli Okkonen imponerade med flera element på scenen. I början av Don’t wake me up står hon bakom ett vattenfall men mot slutet är det eldregn som gäller.

Tuuli Okkonen och eldregnet. Tuuli Okkonen uppträder i Tävlingen för ny musik deltävling tre. Bild: Yle / Miikka Varila

Barbe-Q-Barbies rockade hårt och fick också publiken med. Deras låt heter Let me out.

- Vi älskar vad vi gör. Inte skulle vi väl annars ha hållit ihop i över tio år, sade tjejgruppen efteråt till programledaren Roope Salminen då han frågade om de alltid njuter lika mycket av att vara på scenen.

Sandhja med Sing it away var sist ute av de tävlande. Hon och hennes energiska bakgrundssångare fyllde scenen med glädje som tydligen också nådde genom rutan och gav henne en finalplats.

Sandhjas glädje smittade av sig. Sandhja uppträder i deltävling tre av Tävlingen för ny musik UMK. Bild: Yle / Miikka Varila

Färdiga för final från tidigare är Saara Aalto, Stella Christine och Eini som gick vidare från den första deltävlingen samt Christal Snow, Mikael Saari och duon Annica och Kimmo från den andra deltävlingen.

Vinnaren av Tävlingen för ny musik UMK får representera Finland i Eurovisionen som i år arrangeras i Stockholm i maj.

Final blir det i TV2 och i Yle Arenan lördagen den 27 februari klockan 21.00.

Använd gärna hashtaggen #UMK16 i sociala medier.