
Efter 27 försök vann Tyskland äntligen Eurovisionen med en sång om lite fred. Finlands Kojo sjöng också om fred men bommade totalt.
Efter segern i Dublin var det Storbritanniens tur att stå värd för sångtävlingen. Till allas förvåning bestämde sig öriket för att arrangera tävlingen i lilla Harrogate, en stad i norra Yorkshire. Frankrike och Grekland drog sig ur tävlingen så arton länder gjorde upp sinsemellan.
Före videovykorten spelades upp fick deltagarländernas kommentatorer vinka till kameran. Finlands kommentator år 1982 var Erkki Toivanen som till vardags var Yles Londonkorrespondent. Han visade kamerorna tummen upp.
Finland presenterades med bilder av dansande människor i folkdräkter, insjölandskap och Saima kanal medan Finlandiahymnen dånade i bakgrunden. Kojo representerade Finland med låten Nuku pommiin. Pressen hade först varit ivrig över att en rocklåt tagit sig till Eurovisionen, men tonen var en annan efteråt då bidraget landat på noll poäng. Låten var ett ställningstagande mot kapprustningen i världen.
Sverige representerades av Chips bestående av Kikki Danielsson och Elisabeth Andreassen. Deras låt Dag efter dag kom på åttonde plats vilket var landets bästa placering på några år. Chips turnerade runt norra Europa efter tävlingen, men splittrades året därpå. Bandmedlemmarna hade alla solokarriärer på sidan om bandet. Kikki Danielson skulle delta i tävlingen ännu några år senare med Bra vibrationer medan Elisabeth Andreassen till och med vann Eurovisionen med La det swinge.
Västtyskland hade varit med ända sedan sångtävlingens start och tog hem sin första seger med Ein bißchen frieden (ungefär översatt Lite fred). Låten framfördes av sjuttonåriga Nicole som satt på en pall med en stor, vit gitarr i famnen. Många av de andra bidragen hade haft galna koreografier, inspirerade av vinnarna Bucks fizz från året innan. Nicoles bidrag stod därför ut i sin enkelhet.
Efter att Nicole utsetts till segrare skulle hon sjunga låten en gång till och gjorde det då på tyska, engelska, franska och nederländska. Publiken i Harrogate centre applåderade ivrigt varje gång hon introducerade ett nytt språk i låten. Efter tävlingen blev låten en stor succé på flera håll i Europa. Både sången som vann tävlingen och sången som kom sist handlade alltså om fred och kapprustningen.
"Eurovisionens 60 år på 60 dagar" är en artikelserie som publiceras på svenska.yle.fi/eurovision. Varje dag publiceras en artikel om ett år i Eurovisionshistorian.